För någon dag sedan fixade jag massa nya bilder på Everstar. De ska bl.a. användas till headern på hennes sida.

Hmm.. jag skulle ju inte bli en sådan som har ett fullt stall.. och det är det ju inte, jag har ju bara 6 hästar... :D

En natt här i veckan så köpte jag Winterrain, skimmeln som jag trånat efter länge och nu fick en appaloosa följa med hem, Smokewalker. Har ju velat ha en tigrerad pålle hur längre som helst också. Så det var kanske inte ett impulsköp, men nu gick jag i alla fall från 4 hästar till 6 :D 

Varför jag valde Ravendale
Jag har egentligen aldrig haft något särskilt för svarta hästar, inte gillar jag stora hästar heller men på något sätt hamnade denna stora svarta häst i mitt stall. När friesern kom till Jorvik blev alla hysteriska och snart hade alla ryttarna en svart springare. Själv kände jag mig inte dragen till varken färgen, storleken, den långa manen eller de höga benlyften. Det var mer helheten, att hela hästen var annorlunda jämfört med tidigare hästraser. Jag valde en svartbrun för att den färgen såg mest behaglig ut och Ravendale blev då den tredje hästen i stallet. Namnet Ravendale var ett enkelt val; ”Dale” för att jag länge velat ha en häst men det ordet och ”Raven” för hästens korpsvarta hårrem.

Om Ravendale
Någon tidig historia om Ravendale finns inte att hitta, det ända man vet är att hon flyttade runt bland olika hästhandlare för att sedan hamna hos Steve på Jorvik, då var hon 5 år. Hon hade inte blivit behandlad illa men heller inte fått den uppmärksamhet hon behövde, hon var ganska likgiltig till livet uttråkad över att inte bli använd. Snabbt märker man att hon är en energisk häst som behöver mycket stimulans. De är tidskrävande men med träning och kärlek blir hon en samarbetsvillig och energisk häst, alltid redo för nya utmaningar. Hon rids mest på långa turer i skogen men tränas också en del i dressyr. 

Rider sällan omkring när det har blivit mörkt nu för tiden, men ikväll bestämde jag mig för att ta bilder på Ravendale. Jag rider nästan aldrig denna häst, tyvärr, men ska förhoppningsvis börja göra det. Det var ju sådan hysteri kring Frieserhästarna så jag tappade suget tre dagar efter att hästen blivit flyttad till mitt stall. Men ikväll ville jag rida Ravendale så här kommer några bilder (helt oredeigerade). Kommer redigerade dem sedan och använda till Ravendales sida.

Varför valde jag Morningdancer?
Ja, jag minns inte så mycket av det valet. Innan hade jag en annan användare med den ljusa skäcken, men jag tröttnade på denna häst väldigt snabbt. Tyckte att alla som red omkring på sina bruna och mörkbruna hästar var så lyckligt lottade. Jag skapade mig därför en ny användare men en mörkbrun häst;  Morningdancer.

När det kommer till namn så hittar jag alltid massa fina ord i ena spalten och massa i den andra, men de passar aldrig ihop. Jag brukar se lite till vad jag tycker om och vilka ord som är fina. Det viktigaste är att ett av orden tilltalar mig, och att de båda passar ihop. Jag tycker ju väldigt mycket om tidiga morgonar så därför fick det bli ”Morning”, själva orden är kanske inte jättefint men innebörden tilltalar mig. Ordet ”dancer” tycker jag är jättefint så det var ett enkelt val.

Bakgrund
Morningdancer föddes i byn Hillcrest på ön Jorvik år 2002. Som föl var han väldigt lugn och favoritsysslorna blev snabbt ”äta och sova”. Hans lugna och milda natur följde honom in i unghästlivet och det var inga problem att behålla honom som hingst.  Aldrig har en häst varit så lätt att rida in även fast det alltid har tagit tid att lära honom saker. Han kan ofta bli gränsen till lat om han får chansen, men med en aktiv ryttare är han samarbetsvillig och det finns alltid en extra växel när han galopperar genom skogen. En mild och samarbetsvillig häst kan i många ögon vara tråkig men den som tar sig tid lär känna Morningdancer får en vän för livet. Hur kan man inte tycka om alla hans små personligheter, hans lätta steg på terrängbanan och viljan att alltid göra sitt bästa när man ber honom om det.